Dag 10
Onsdag den 22 februari 2012
Tredje dagen på veckan, onsdag, vilket vi även försökte lära ut till barnen på andra passet i skolan. Med andra ord var det veckordagarna vi lärde ut. När man sa åt dem att skriva ner t.ex. måndag sa vissa ”No no, Friday” och pekade på varandra. Vi förstod verkligen inte varför, men det enda vi kan tänka oss är att de har en speciell veckodag som är ”deras”, eller att det är någon tidigare volontär som delat in dem i grupper efter veckodagarna. Vi körde mycket repetition med dem för att de skulle lära sig uttala dagarna rätt, och de fick dessutom gå fram och skriva på tavlan för att lära sig stava ordentligt. Det är kul att ha denna klass, 3-4 eller vad de nu går i, då det verkligen känns som att de vill lära sig. De lyssnar och tar till sig. Självklart, som i alla klasser, finns det några som stör och inte kan sitta still. Idag fick vi till och med be en kille gå ut ur klassrummet eftersom han störde de andra och inte ville sitta ner på sin plats. På första passet hade vi de minsta, som går i Kindergarten, och med dem tecknade vi lite fritt. Här skiljer det också mycket på hur mycket engelska de kan. Barnen som bor på barn hemmet kan överlag mycket bättre engelska än vad de som inte bor här gör, vilket faktiskt känns kul.
Vi åt lunch i skolan precis som onsdagen förra veckan. Det bjöds på pommes, friterad kyckling, hamburgare, stekt ägg och vattenmelon, vilket satt riktigt fint. Perfekt sådär mitt i veckan när man är fruktansvärt trött på riset. Lite vardagslyx med andra ord. Efter den goda och väldigt uppskattade lunchen körde rektorns bror oss till Supermarket där vi handlade frukost inför de kommande dagarna samt ballonger och godis till barnen eftersom det är Eliskas födelsedag.
Väl hemma på barnhemmet tog vi det lugnt ett tag. Vi hörde Mook (den allra minsta på 15 månader) gråta då någon av de äldre tjejerna som passar henne slog henne. Därför gick vi dit och sa att vi kunde ta hand om henne en stund. Detta gjorde vi, men hon var lite bitter och ville inte riktigt leka med oss. I vilket fall som helst så hade vi i alla fall koll på henne när hon sysslade med sitt eget ett tag.
Med tanke på Eliska fyller 25 år blåste vi upp en ballong och satte den på ett stort paket chips som vi köpt till henne. Detta väntade på hennes rum när hon kom tillbaka från djungeln senare på dagen.
Så när Eliska var hemkommen började vi blåsa upp ballonger och dela upp lite godis etc. Därefter var det dags för dusch och mat innan vi delade ut detta till tjejerna och de minsta killarna. De äldre killarna hade fotbollsträning så vid 20-tiden gick vi till dem på fotbollsplanen och delade ut godis även till dem. Det kändes så himla bra att se barnens glada ansikten och hur tacksamma de var för allting. Alla sprang runt och lekte med ballongerna och ville bli fotograferade tillsammans. När barnen gått och lagt sig satte vi oss på vår lilla veranda och snackade och åt tårta som Eliska köpt med sig hem. Kvällen kan med andra ord beskrivas som väldigt mysig.
Det enda konstiga med dagen är att två äldre tjejer, som var här i morse, varit borta hela dagen och inte kommit tillbaka trots att det är sent på kvällen. Man blir orolig och undrar var de är, men samtidigt finns det inte mycket man kan göra. Vi vet inte deras namn och har inte riktigt kommit dem lika nära som vi har med de små. Dessutom finns det ingen vuxen eller ansvarig som vi kan fråga om vart de har tagit vägen. Vi får helt enkelt hoppas att de är tillbaka imorgon, och är de inte det får vi ringa Rose och höra om hon vet något.